Som barn blev vi alla insmorda med klibbiga solskyddskrämer när familjen var vid stranden eller när vi var ute och lekte. Det var då det och mycket har hänt sedan dess. Även som vuxen behöver vi solskyddsfaktor för att inte bränna oss i solen. Den goda nyheten är att solkräm inte behöver vara lika klibbigt nu som då.
Här går jag igenom vad solskyddsfaktor och solljus är, hur det påverkar huden och vad du kan göra för att njuta av solen utan att skada huden.
Skydda huden! Superbra solskydd i spray, kräm och behändigt stick
Solfaktorkräm SPF50 +
Solfaktorspray SPF50+
Vattenresistent solfaktorstick SPF50+
Vad är solskyddsfaktor?
Solskyddsfaktor är ett mått på solskyddsförmåga för solskyddsmedel.
Måttet är hur många gånger längre tid man kan vistas i solen än utan solskydd.
SPF är en förkortning av engelskans Sun Protection Factor, det vill säga solskyddsfaktor. Denna förkortning är vanlig på solkrämer. Exempelvis betyder “SPF 15” att endast 1/15 av solens UV-strålningen kommer att nå huden, förutsatt att solskyddsmedel appliceras rikligt och i ett jämnt lager. Rent tekniskt är 2 mg per kvadratcentimeter rätt mängd. Det säger kanske inte så mycket. Men om SPF 15 istället beskrivs i soltid kan man säga att en person som inte använder solskyddsmedel utvecklar solbränna på 10 minuter, istället kan vara i samma intensiva sol i 150 minuter, insmord med SPF 15.
Solskydd kan klassas så här:
- Lågt skydd: SPF 6–10
- Medelhögt skydd: SPF 15–25
- Högt skydd: SPF 30–50
- Mycket högt skydd: SPF 50+
Det är viktigt att poängtera att solskyddsmedel med högre SPF inte blir kvar på huden längre eller förblir effektivt på huden längre. Alla solskydd måste appliceras kontinuerligt enligt instruktionerna.
Vilken solskyddsfaktor man bör använda beror på hudtyp, utomhusaktivitet och var man bor geografiskt.
Vad är solljus?
Solljuset består av ett spektrum av strålar med olika frekvensområden:
- Synligt ljus
- Ultraviolett (UV) ljus
- Infrarött (IR) ljus
Ljuset mäts i frekvens och våglängd – enheterna är terahertz (THz) respektive nanometer (nm).
UV-strålar
Ultraviolett ljus kan inte ses med blotta ögat och finns i tre varianter: ultraviolett A (UVA), ultraviolett B (UVB) och ultraviolett C (UVC).
UV-ljuset har kortare våglängd än det synliga ljuset. UVC-strålarna har den kortaste våglängden (100-290nm). Dessa strålar stoppas av jordens atmosfär och når därför inte huden. UVA- och UVB-strålarna har en våglängd på 280-400 nm, där UVA har längre våglängd än UVB. Tillsammans utgör de ungefär 5 procent av solens strålar.
UVA-strålar är mindre intensiva än UVB-strålar, men det finns 30–50 gånger fler av dem. De finns också alltid närvarande, med relativt likvärdig intensitet under dygnets alla ljusa timmar, året runt. UVB-strålarna varierar däremot under dagen och är starkast mitt på dagen. Båda passerar mer eller mindre obehindrat genom moln och smog.
Infrarött ljus
Infraröda A- och B-strålar har en längre våglängd på 760-1000 nm och kan precis som UV-strålarna inte ses med blotta ögat. De utgör 45 procent av solljuset.
Synligt ljus
Det synliga ljuset utgör ungefär 50 procent av solljusspektrat och, som namnet antyder, är den enda delen av ljuset som kan ses med blotta ögat. Det har en våglängd på 400-760 nm. Den del av detta synliga spektrum, som ligger mot den blåvioletta delen på 400 nm, har en särskilt hög energinivå och är känt som synligt högenergiljus (HEVIS) eller HEVL.
Hur solens olika strålar påverkar huden
Solljuset kan vara bra för oss, men för mycket sol orsakar skador på huden som hyperpigmentering, soleksem och för tidigt åldrande hud. Solskadorna kan även gå djupare och orsaka DNA-skador på cellnivå.
UV-strålar (både UVA och UVB) är den största orsaken till hudskador orsakade av solen, men synligt högenergiljus (HEVIS) kan orsaka ytterligare stress i huden.
